Talsvårigheter

Här kan du läsa lite om barn med språkstörningar.

Jag har själv 2 barn med  tal svårigheter.

Skriver ner lite hur jag känner.

*****************************
Det viktigaste man kan ge för att utveckla sitt barns språk är tid.
Du är ditt barns bästa språkkamrat. Stressa inte.

Ta dig tid att lyssna på barnet. Skapa språklust för barnet som inte vill.

Tex lek fram lust. Då ni får barnet att spontant träna och prova. Tala om för barnet vad duktig han eller hon är.
Hitta tillgångarna hos barnet.

*Vänta och lyssna på barnet hela tiden, avbryt inte.
*Tolka ickespråkliga meningar / ord som tex om barnet pekar och vill ha något.

Om du ej förstår barnet låt barnet i början visa vad dom menar. Det har hjälpt oss enormt mycket. Fast alla experter tycker inte så. Vissa tycker så. För våran del har det hjälpt en hel del.

För att sedan hjälpa dem få fram ordet för den sak de pekar på.

Att man inte kan uttala ett ljud så som vi andra gör, innebär inte att man inte vet vad bokstaven heter, eller hur den  eller ordet egentligen låter, eller i vilka ord/var i ordet bokstaven förekommer.

 Läs och skrivsvårigheter kallas i vissa fall för dyslexi. Men alla behöver inte ha det bara för att man har svårigheter att tala.
Språket är nyckeln till att ge han eller hon  möjlighet till gemenskap. Tex att dina klassvänner förstår vad du säger till dem eller till andra. Att kunna läsa och skriva är nödvändigt för att kunna fungera både i skolan och på fritiden. Det är ju svårare att läsa och skriva för detta barn. Tills barnet lärt sig lite mera. Ha tålamod.

Mina barn fick tex börja träna
Att kunna
känna rytmen i ord, att kunna leka med ord, att kunna  rimma och leka med ord och bilder. Tex spela memory. Att rimma i spel tyckte och tycker mina barn är roligt. Att förstå att språk kan vara roligt. Bara man leker fram det.

*****
Att bli skrattad åt, eller får höra kommentarer som att du pratar babyspråk eller var kommer du i från ?

Eller att de säger till dig att du borde lära dig prata ordentligt. Kanske får du höra att du är dum i huvudet. Hur nervärderande är inte det. Hur många tårar tror ni inte blir av det. Hur blir barnets självförtroende just då.?

Eller en månad senare. Ja inte blir det bättre. Barnet behöver mycket stöd på många vis.
Det här är något som kan hända barn med tal problem varje dag.

Efter ett tag kan man vänja sig vid deras uttal. Och förstå vad de menar.

Det stärker  barnet. På peka ej fel hela tiden. Upprepa ordet korrekt utan att påpeka.

Det är enormt viktigt att det blir en balans mellan den träning som barnet behöver för att  barnet skall utvecklas.

Högläsning är en bra sak att utföra med barnen. Låt dem vara med och välja en bok. Det finns även e-böcker och böcker på band.

*********
När en person tvingas leva ett liv med något form av  handikapp  så försöker dagens samhälle att  få personen i fråga  att få leva ett så pass normalt liv som möjligt. Man kan och hittar på fritidssysselsättningar som skall försöka få de handikappade att glömma bort att de är annorlunda när de är sysselsatta med något som känns viktigt för dem. I många fall kan det stärka själv känslan enormt. Vilket som tex i talet får dem att våga mera. Varav glädjen blir högre då de lyckas slutligen. Vissa kallar det ej handikapp Vissa kallar allt handikapp tycker jag. Men vad spelar det för roll. Bara det finns stöd.

*****

Det jag har lärt mig är att ge dig inte, om du tycker att ditt barn behöver en "talpedagog/logoped". Det är alltid du som känner dina barn bäst och du har all rätt att bli tagen på allvar. Så stå på dig för dina barn.

STÅ PÅ DIG !!

Jag fick kämpa enormt. Kämpar ännu för mina barns rättigheter.

Det är en evig kamp på många olika vis.

Det var inget som serverades i handen. Jag menar då hjälpen.

Utan jag har varit fräck som vissa skulle kalla det. Själv kallar  jag det att kämpa för att mina barn skall få möjligheten till hjälp för sina talsvårigheter.

Många gånger har jag frågat mig själv detta.

Varför skall man behöva kämpa så hårt för att alla skall få den hjälp som de behöver?

Varför skall man hela tiden kämpa emot regler och myndigheter?

Så är det inte säger vissa. Bra för dem. Men så upplever inte jag det. Och jag vet att jag ej är ensam om att tycka så.

Så med andra ord stå på er.

Anser att vi kan lära en del av varandra. Nästan så att man i vissa fall får veta mera privat än via myndigheter.

** Men vi får inte glömma att där ute finns det även enormt ducktiga personer som har erfarenhet av personer med tex talsvårigheter *

*Hoppas bara att du får träffa någon av dem*

* Vi hadde tur en kort stund att slutligen få träffa en helt underbar person med enorm kunskap. Men det skulle sparas pengar så hon fick vi ej ha kvar alls * Besvikelsen var enorm. Barnen tyckte enormt mycket tom henne på denna korta tid. Även jag. för hon var enormt pedagogisk på en bra nivå ,ej över pedagogisk som vissa kan vara.

Framför allt så fångade hon mina barn i ett nafs.*

Då kommer vi till en fråga till som jag ställer mig själv?

Varför skall det sparas på våra barn. Våra barn är framtiden.

***

Det har alltid funnits  rädsla hos mänskan för det de ej förstår eller för personer som ej är som de i allt.

I bland kan grymma handlingar förekomma. Från både små och stora.

Vi måste alla finnas för varandra. Inte dräpa varandra.

Vart skall detta samhälle ta vägen ?

Skall man läsa tidningen så är det ju bara elände.

Ser man på nyheterna så blir det bara elände till 99% de visar.

***

Jag hoppas att staten  och samhället vill hjälpa handikappade mera.

Men visst finns det även de som hjälper och skapar chanser till ett lyckligare liv för alla.

Det finns även olika föreningar som kämpar på.

Dem vill jag höja upp ett stort steg.

****

Den första grejen jag reagerade på vid en träning med barn.

Var att då man plockade fram lego. Barnet fick bestämma vad de skulle bygga.

Man kunde säga ta fram 2 blåa bitar. Eller nu tog du 2 röda bitar.

Hur många fina röda bitar har du nu. Enkla saker.

Barnet tänker inte ens att det är matte, och annan träning i detta.

Det finns många enkla saker man kan använda i vardagen för

att hjälpa barnet utan att barnet känner att det är träning.

Då blir det för det mesta roligare.

 Bra att anv denna metod då barnet inte alls vill tex gå i skolan eller träna.

Funkade dö bra för oss. Sedan får man ju utveckla det vidare osv.

****